Ah
Aah. Bloggskrivande= undanflyktssysselsättning än en gång. Hemtentaskrivande och PM-skrivande samtidigt, samt seminarieförberedelser, katalanska noveller och språkövningar. Vid sådana här tillfällen är det lätt att allvarligt fundera över varför man läser så mycket på samma gång, men om typ en vecka när det lugnat ner sig kommer jag att vara glad och tycka att allt är intressant igen. Dock, när det är mycket på en gång, undrar jag ibland om jag inte tagit mig nästan för mycket vatten över huvudet. Men bara nästan. En av katalanskanovellerna är läst och förstådd, så nu sitter jag med seminarielitteraturen för att knåpa ihop två frågor att skicka in till min lärare, så att jag kan stryka det på listan också. Sen är det bara superstorgrejerna kvar. Hemtentan i afrikanistik om ”youth” och ”social navigators” (men jag håller ju på och skriver, så det kanske är lite hopp om livet) och sen mitt PM om begreppet information poverty, som jag inte riktigt har ro att börja skriva på förrän föregående tenta är inskickad och klar. Det får bli på onsdag och torsdag då. Största opeppen är dock att veckan innehåller en datagenomgång och TVÅ datalabbar. Som om jag inte redan hade mycket att göra. Som om det inte skulle kännas mer välbehövligt att tillbringa morgondagens morgon med att skriva om Hawa i ”Hustling is not stealing” och dra paralleller till ”Navigating youth” istället för att sitta i datasalen på Engelska Parken mellan 9-12 och hålla på med PHP och HTML. Om en vecka ska jag dock andas. Jag peppar inför Berlin och kollar upp falafelställen, museer samt skiv- och bokaffärer. Jag har till och med lånat en kursbok i tyska för att försöka minnas de fraser jag lärde mig på nybörjarkursen för två år sedan. Ich kann nicht deutsch sprechen aber ich verstehe ein bisschen. Jag vill nog helst bara läsa språk, hela livet.
