Tankar & händelser

Ojoj. Det är farligt att göra en playlist när man ska skriva uppsats, istället för att skriva skruvar jag upp volymen jättehögt och måste sjunga med i alla låtar. Just nu är det ”Suedehead” och jag bara måste sjunga med jättehögt, för den säger allt på nåt vis, även fast den inte alls säger nånting om mig och mitt liv.  Jag applicerar uppsatshatet på allt kanske (”I’m so very sickened, I’m so sickened now”).  Om två veckor är jag nästan på väg till skavsta och sen blir det en fin vecka, men jag måste styra upp det här, för jag vill inte tänka på uppsatsen och ta med mig hundra miljoner böcker, framför allt inte med tanke på att det bara är 15 kg. Några böcker kommer bli massa kg med en gång, och det skulle ju inte vara hiten. Jag har i alla fall börjat med själva jämförelsen av Ronja Rövardotter och Ronya fille de brigand, för jag bara hakar upp mig på svårigheten att definiera olika begrepp när jag ska göra mitt partie théorique i början. Bloggande är också en undanflyktssysselsättning, så jag borde egentligen sluta. Jag ska bara sjunga med i ”Comme un fils” också och sen ska jag försöka skriva lite och undvika att drömma för mycket om någon annan någon annanstans. Snart, inte än.

Uppsats, uppsats, uppsats. Jag minns nog inte att jag nånsin varit såhär stressad. Det är ju inte så konstigt att det kan kännas lite övermäktigt att skriva färdigt en C-uppsats, läsa Engelska A samt tiopoängskursen ”Tio romaner om konsten att leva” (fast den läser jag ju bara för att jag måste skrapa ihop poäng om jag ska kunna ha 120 till hösten så att jag kan komma in på det jag vill) samtidigt som jag har två jobb och vill ha nån form av socialt liv också. När Asterix dessutom river ner böcker/skivor från bokhyllorna när han vill ha min uppmärksamhet, blir det ju ännu svårare att koncentrera sig. Sen så vill jag hellre planera mars-resan, fundera ut alla möjliga dumma saker som vad jag ska ha för kläder med mig, eller varför inte vilket schampo eller varför inte vilka skivor jag ska lägga in på mp3-spelaren som jag snart ska köpa. Alla undanflyktssysselsättningar blir så lockande och alla andra tankar som snurrar runt finns där vare sig jag vill eller inte och när jag väl skriver blir det alldeles för lentement mais sûrement. Sen blir jag bara töntigt trotsig istället och vill lyssna på det här:

Maman quand j’s’rais grand
J’voudrais pas être étudiant
Alors tu seras un moins que rien
Ah oui ça j’veux bien

Biljetterna är bokade, vilket innebär att jag den 2 mars 18.40 lyfter från Skavsta och ca två timmar senare landar i Beauvais, tar bussen till Porte Maillot där Didier har lovat att han ska möta mig (jag hittar inte i Paris och så hjälplös som jag ibland är skulle jag nog ramla ihop i en liten hög om jag tvingades vara själv i en så stor stad). Han kommer dit med tåget från Avignon kvällen innan, och sen ska vi bo hos Sylvie och Joël en vecka och hänga runt, gå på nåt museum, gå till skivaffärer, Zara, besöka Père Lachaise och titta på kändisarnas gravar samt bara hänga. Sen ska vi säkert träffa Denys också, och det blir kul. Till saken hör också att priset på min flygbiljett var galet lågt, 410 kr tur och retur inklusive skatter. Sen blir det förstås buss tur och retur till Beauvais, men den kostar väl ca 13 euro, så det blir ju billigt ändå. Didier däremot, som åker tåg fick betala typ 80-90 euro, han klagade och var lite bitter över orättvisan (han åker bara 60 mil, medan jag åker säkert 200 och får ändå betala dubbelt så mycket som jag), men jag sa att jag kunde bjuda honom på mat någon av dagarna. Besöket i huvudstaden till ära, ska jag naturligtvis hitta på massa nya ord på verlan för att känna mig som en riktig kéké. Känslan av när vissa människor (som killen jag tjuvlyssnade på när vi åkte buss till Arlanda i somras) pratar för mycket så blir lite samma som när man hör vissa stockholmare (eller andra som vill imitera dem) prata med engelska r… så att man måste skratta lite. Nu måste jag bara se till att bli klar med uppsatsen innan jag åker, vilket jag ändå hade tänkt, men ändå. Det här kanske är sporren (varför kommer jag inte på en synonym som inte är sådär ful?)  som behövs för att jag verkligen ska styra upp det så snart som möjligt. Låt oss hoppas det i alla fall.